johankuppa

Sitter på kontoret och värmer mig med hjälp av elementet, sitter och kollar ut och snön bara rasar ner. Vintern i Stockholm förra året var grym, den var hatiskt, där låg Skåne i lä, vill ni uppleva en äkta vinter- välkomna till Stockholm.
Lika kallt som i röven på en isbjörn!

När jag nämner isbjörn kom jag att tänka på två gamla händelser som är ganska humorisitiska!

När jag jobbade på Porslinsfabriken som Driftchef/säljansvarig hade vi en tjej som jobbade för oss som var lite sådär härligt förvirrad, gick alltid i sin egen värld, när man pratade med henne nickade hon och log sen direkt när man pratat klart med henne så frågor hon, vad sa du nu?
Typ att hjulet snurra men hamstern var död!

Hursomhelst hade vi event där vi låg efter rent tidsmässigt och paniken kröp sig närmre och närmre. Så jag sa till den här tjejen, vi kallar henne Hanna:
- Hanna nu kör vi som fan och dukar upp för de här personerna (ca 200 gäster) Jag lägger ut alla gafflar så går du bakom o lägger alla knivar ok?

Vi kör ett rasande tempo och jag lägger ut gafflar för fulla muggar, under tiden ser jag att Hanna är hackihäl. När jag är vid näst sista bordet så vänder jag mig om och ser att Hanna har gått bakom mig och plockat in alla gafflar! SINNES! Hur tänkte hon där?


Den andra situationen var under Pridefestivalen i somras, samma tjej skulle jobba och jag berättade för Nyström om den här Hanna. Jag berättade för Nyström att hon var en härlig tjej som var, småförvirrad, går alltid i sin egen värld utan att märka av resten av världen, och lite småborta!
Eftersom vi hade hand om Heinekens iskalla värld (Ett rum med bara heinekens öl och -25 grader) man var tvungen att ha på sig värsta vinterjackan och eskimå-mössa.
Därför sa jag till Jonas att han skulle driva med Hanna och säga att bara för vi hade hand om Heineken så hade vi ordnat fram en riktig isbjörn som hette Björn som skulle vara med i den iskalla världen!

Jonas och Hanna går den iskalla-touren och utanför väntar jag, Sandra, Emelie, Malin, Kattis, Melanie och Stefan förväntsfullt.
När väl Hanna kommer ut har hon världens största leénde och glider förbi oss med komentaren "Jag ska bara hämta Björn"
Tror ni att vi andra vek oss av skratt?!
Efter ca 15 minuter kommer hon tillbaka och säger: Jag tror ni lurade mig, är det inte för varmt ute för en isbjörn? Då dog alla i personalen verkligen.

Älskar att hon sprang runt till alla mat-stånd och frågade ifall någon hade sett Isbjörnen Björn som skulle vara kopplad någonstans....