johankuppa

Har precis kollat på ännu en film ur "Johan Falk" filmerna, denna gången var det National target som checkades av. Helt ok film, nog en av de bättre i samlingen.

På hemvägen från Helsingborg idag hade jag, Therese, Billy och Sharam en ganska intressant diskussion. Började med att vi förundrades av människans kreativitet, tänk själva, Människan har satt personer på månen, byggt bilar, ordnar så man kan lyssna på musik i radion, ringa med mobiltelefon från Perstorp till USA och få svar på mindre än några sekunder, finns nog inte mer att säga att människan är verkligen unik men framförallt framgångsrik!
Billy frågade mig hur jag skulle gå tillväga om jag skulle bygga ihop en tv, faktum är att jag har fan inte en aning i vilken ände jag skulle börja, ännu mindre veta vad som skulle vara i den!

Ju längre färden led dessto djupare blev samtalsämnena. Vi diskuterade invandrarpolitiken och var nog rörande överens om att Sverige är på tok för snälla! Enligt Billy så gav Finland endast 1 (!) person asyl förra året, vet inte hur säkra hans källor är men hursomhelst är det betydligt mindre än Sverige.

"Man behöver inte vara rasisit för att man ställer lite krav" -Johan Olsson.

När vi gick igenom de hela så var vi väldigt överens om att självklart är de synd om de människor som flyr från sina egna länder pga krig etc, men sen å andra sidan så borde vi kunna ställa mer krav på de människor som hur säger man? Tilldelas asyl.
Borde man inte kunna ställa så simpla krav som att inom 2 år ska man ha lärt sig svenska, inom 3 år ska man skaffat sig ett arbete? Handlar om att acklamatisera sig till ett nytt samhälle, klarar man inte det så är det tack och hej. Är vi fel på det?
Begår man sedan något grövre brott som mord, grovt rån etc så är det också tack och hej.

En annan punkt som vi inte var lika överens på var punkten dödsstraff. Therese satte sig på tvären medan vi killar kanske inte var för själva dödsstraffet men tyckte ändå att det hade varit okej.
Varför ska en person som mördar en hel familj få fortsätta leva? Therese hävdar att hon inte hade haft rätten att ta livet av en person inte ens om personen ifråga tagit livet av alla i hennes familj och närmsta vänner (Peppar, peppar, ta i trä) Min motfråga var istället, vad ger honom/henne rätten att leva efter ett sådant dåd?
Varför ska vi låsa in en sån person och dessutom behandla honom bättre än vad vissa svenskar familjer har det, han har tak över huvudet,  mat på bordet, han har förmodligen tom gym, kabel-tv och tidningar. Sen efter vi "behandlat" honom i en 8-12 år så släpper vi ut honom igen i hopp om att han ska ha bättrat sig. Chansen måste väl ändå vara större att han får ett återfall och börjar mörda igen än att han helt plötsligt ska blivit frälst och vara guds bästa barn!
Dessutom är det skattebetalarna som ska bekosta vården för denna personen, någonstans måste man ju märka att detta är fel..


Fortsättning följer.........